evapalsson.blogg.se

Klockan tjugofyra
Så kallt
Så ödsligt
Skrattet på mullbärsgården
emot mig kommer svävande.
Förmultnade leenden
Rassellänkar
Stön och skrik.
Förvärkade liv,
Hoppa bock!
Över stenstoder
Inga fotspår i myllan.
Stå stilla
Stå stilla!
Gnissel och gnag från ett sandkorn
Frömjölsbingarna digna av sorg
Mödan förspilld utan like.
Kraftiga fötter
vilse på krokig stig.
Lyssnarorgan som fladdrar så mjukt
så mjukt.
Halvbrustna ögon
som liksom fäster sitt veum
veum
veum

 

För er som inte alls hänger med, så var detta en dikt av legenden Kalle Sändare :)

Jag och mina knäppa syskon kan både denna och de flesta andra av hans "fina" dikter utantill.

Hoppas nån av dem läser detta och fåsig ett gott skratt !!

 

Är det NÅN mer där ute som har hört talas om hans dikter tidigare ??

Hör av er i så fall, det vore kul att veta !!

 

Eva